Torsdag...

Såå då var det dags att träffa AF igen.
Jag vet redan att det inte finns något för mig att göra.
Men jag måste gå dit och sitta där och känna mig liten och tillintetgjord för att jag ska kunna få ut några pengar alls från socialen.

När jag pratade med min arbetsförmedlare idag så sa han.. Oj men vet du det finns inga arbetsprövarpengar kvar. Varpå jag svarade jaha. Vad ska jag göra då? Kan jag inte söka ett vanligt jobb? Måste jag arbetspröva?

Vad är det här egentligen?
Varför funkar ingenting för mig i mitt liv?
Är det så konstigt att man helst av allt bara vill lägga sig ner och sova för att aldrig mer vakna?
Varför får inte jag söka ett vanligt arbete?
Varför måste jag alltid stå i det där facket där alla som redan har jobb kan bespotta mig?

Jag är så satans less på att leva i den här jävla misären. Jag har fan inte ens råd att köpa mjölk vissa dagar!!! Och en mjölk kostar inte så jävla mycket.

Sen 1998 har mitt liv sett ut såhär. Det är för i helvete 10 år!!
Att aldrig veta om man har råd att äta, vända på varenda spänn man har..

Är det verkligen Sverige jag lever i??
Det känns mer som ett u-land!